Ett inlägg i miljödebatten:
Ode till den allrasista glödlampan
Du lyste upp vår färd
mot mörka vatten
du gav vår värld
ljus i natten
nu är du
ingenting värd
allt är slut
nu kastas du ut
på grund av
koldioxidskatten
och den förbannade
miljödebatten
-
Om vintern denna kalla och sena vår:
Vinterkyla
Kallt, klart
inte en snöflinga
inte en fågel
inte en rörelse
tystnad
stilla ljust,
träden sänder
blå skuggor
över snötäcket,
luftig lätt
kristallsnö
glittrar hårt
står emot
-då plötsligt
en gren
fjädrar upp
lättad av
snötyngden
som drogs
mot jorden
ecwho
--
Tidigare:
Februarifröjd XXIV
Se här vad man kan i all enkelhet roa sig med en sen kvällstimma medan frun sitter tyst som en mus och löser korsord.
"Kung Magnus Ladulås styrelsetid hade för Sverige varit en tid av inre frid och rastlös arbete för att bygga land med lag.
Men andra tider kom snart efter den store lagstiftarens bortgång. I senare tider lär i taket till den kyrka, där han funnit sin gravstad,
varit inristad en skrift med röda munkbokstäver, vars latinska lydelse var som följer:
Sex fuerunt, sunt eruntque causae malorum in Svecia:
I) Proprium Commmodum.
II) Latens Odium.
III) Contemtus legume.
IV) Negligentia Communis boni.
V) Faver improvidus in exteros.
VI) Pertinax invidia in suos.
Vilket I översättning betyder:
Sex hava varit, äro och skola bliva orsakerna till Sveriges olyckor:
1. Egennytta.
2. Hemligt hat.
3. Förakt för lagarna
4. Liknöjdhet för det allmänna bästa.
5. Obetänksam ynnest mot utlänningar.
6. Hårdnackad avund mot landsmen.
Vi veta icke under vilken tid eller vilka förhållanden dessa ord kommit till. Men under den mansålder, som närmast följde efter Magnus Ladulås, skulle de finna en dyster bekräftelse.”
Citat från ”Svenska Historien för svenska folket” av Emil Svensén, J.A. Lindblads förlag,
-
-En alldeles helt underbar uppräkning av orsakerna till alla de olyckor som vårt samhälle än i dag får lov att dras med.
Vi hava uppenbarligen intet lärt, intet hört eller intet sett sedan Magnus Ladulås tid.
ecwho
-
Februartifröjd XVIII
En solskenshistoria
I går hände det mig något märkligt på vägen till Damaskus, -nej till tandläkaren var det ju,
och det som hände var att hela dagen kändes solig och livet bara följde med.
Jag brukar alltid ta Roslagsbanan tfrån Täby centrum till Östra Station och ta en lagom
halvtimmes flanerande ner till Kungsgatan och Hötorget, så även denna dag när istapparna
hängde tvåmeterlånga från takrännor långt däruppe. Men först skulle jag köpa mitt veckoex
av Expressen och jag gick in i Pressbyrån i underjorden vid Östra, öppnade plånboken
och lämnade fram de två femkronor som jag lagt i på morgonen.
-"Men den kostar elbva kronor"- sade flickan innnanför disken.
-Jag undersökte facket, efter en extra fåfäng enkrona: -inte en chans, jag brukar aldrig ha
-extra pengar i plånboken för att icke behöva hemfalla åt frestelser.
-"Aj , -djäklar, -då måste jag lämna tillbaka den här?"-
-Då kom det en enkrona singlande från ovan och landade på disken med en smäll,
-det var en tjej som måste ha tyckt synd om den stackars fattigpensionären.
-och nästan innan jag hade hunnit uppfatta välgärningen hade hon skuttat ut
genom dörren.-Och solen lyste hela vägen ner till Hötorget längs de vintriga
fasaderna och de moddiga trottoarerna trots snökovorna som smälte i ansiktet.
ecwho
-
Lektionen
-"Jak vara er nye svensklerer-"
-"Jahapp, jaså-"
-"Say after me-"
-"Va de inte svenske vi skolle pratta?-"
-"Säj äfter mej: fatt är det som kruper?-"
-"Ållen-"
-"När det kruper det är på landet-"
-"Finns inga ållar på landet?-"
-"Aldrig sett-"
-"Barra i håfet-"
-"Exaktly-"
-"Du ingen riktig lerer-"
-"Njaovars-"
-"Tet inte stå i lexington-"
-"Lexikon heter det-"
-"Jak inte kunna säja-"
-"OK då för läxintån-"
-"Fatt kruper ållet?-"
-"Ålen kruper inte för h-e,
-den simmar-"
-"Jak feta, -in Sargassohåfet-"
-"AAAAGH, -du fara bildat-"
-"Jo, jak utbildat i den tidnink-"
-"I den tidnink, du skoja mig?-"
-"Jah mycket allvårlig, med ten
bilt och allt-"
-"Våffor?-"
-"Jak gåra nitt kåntor-"
-"Chur?-"
-"Tet fara fäl möblerat-"
-"Det är väl alla, -dummer-"
-"Men jak gåra på mitt sett-"
-"Chur-"
-"Mit micket stort borden-"
-"Mer?-"
-"En stol-"
-"Mer?-"
-"Inget-"
-"Våffor?-"
-"Inte behåva-"
-"Våffor?-"
-"Jak ha allt i mitt håvud-"
-"AAAAAGH, -nej jak inte tro-"
-"Våffor?-"
-"Jak tro tet fara lika tomt i håvud
som på stora borden-"
-"Tet jak inte tåla!-"
-"Tu inte behåva-"
-"Nu jak slåta intevjun från dik!-"
-"Men vi har en brevkurs här mit
svenska spraket-"
-"Agh, -ten jak beställa und sedan
stodera på distansen-"
ecwho
-
Breaking News!
Brand totalförstör llägenhetskomplex
I ett förortsområde i Angered, Göteborg, så totalförstördes idag ett lägenhetskomplex.
En Assyrisk familj bestående utav 6st biltjuvar bodde på första våningen, och alla dog i branden.
En Somalisk familj bestående utav 8st bidragsfuskare, alla olagligt boende i Sverige, bodde på 2.a våningen, och de också alla dog i denna hemska brand.
På 3.e våning bodde det 6st medlemmar i en arabisk familj, och ävenledes här så tog branden allas liv.
På 4.e våningen så bodde det ett svenskt par, bägge överlevde.
Janne Josefsson och Adaktusson och Gilliou kastade sig på första bästa flygplan ned till Göteborg med kameran i högsta hugg, så fick de till slut prata i direktsändning med Brandchefen i Göteborg.
Unisont så halvskrek de åt brandchefen, och krävde ett svar på varför Assyrier, Somalier och Araber dör i branden, men minsann inte det svenska paret???
Brandchefen svarade med samma höga tonläge;
- DÄRFÖR ATT DE VAR PÅ JOBBET!!!
Aprilsmile X , II -"När man drömmer kan man inte tänka "--"Det kan ni ju inte när ni är vaken ens"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-10 07:56:48.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile X, I -"Ni är solen i mitt liv-"--"Är det därför ni är så blek?"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-10 07:53:10.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile X -"Jag skulle kunna göra allt för Er-"--"Ni kan ju börja med att betala notan!"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-10 07:52:37.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprismile IX, IX -"Varför ville ni inte anställa de arbetssökande på ert fartyg?"--"Kaptenen hette Grund ochstyrmannen hette Läck-"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 14:42:15.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, VIII -"Och tänk, -långt därborta ligger horisonten--"-"Ligger? -jag tycker den står.-"-"Står?-"-"Ja, står i lågor-"-"Men usch vad romantisk ni är-"ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:46:48.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, VII -"Är ni romantiskt lagd?-"-"Ja, -men bara om jag ligger-"ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:44:06.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, VI -"Har ni sett hur vacker morgonrodnaden är?"--"Ja, men inte behöver fröken rodna för det vi gjorde nyss"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:43:42.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, V -"Vår son har grefven gjort med flit"--"Våran puttefnask har blivit gjord med PetterNicklas"--"Usch på er så omoraliskt"-ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:41:09.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, IV -"Är ni hälsosam?-"-"Är ni kannibal?-"ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:40:18.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Aprilsmile IX, III -"Ni verkar för lång för min smak-"-"Men jag kan ta bort inläggen i skorna--"ecwho
Skrivet av ec- , ec_who 2010-04-09 05:38:59.0 | Skriv kommentar | Trackback |Redigera Tillhör kategorierna: Humor
Expressen
¤¤¤¤¤
Minnen
-"Jag minns de långa, slanka, ebenholzfärgade svarta
skönheterna i baren på El-Trocadero, -men också de
långa, slanka, ebenholzfärgade svarta skönheterna i
baren på El-Sombrero, -men allt det andra har jag glömt---"-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
ur ett TV-program:
-"Vad har ni för syn på kärleken?"-
-"Jo, -den är lång och---"-
-"Stopp, stopp, -vi bryter här för ett tekniskt missöde---"-
ecwho
-
¤¤¤¤¤
Inskrift på förpackning
av sömntabletter
-"Bör intas före sänggåendet"-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
Värdefullt
-"Det är värdefullt med kunskap."-
-"Ja, -och särskilt om man vet var pengarna ligger---"-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
Geografi
-"I Norden råder väl mycket kärlek?"-
-"Jo, en måste fäll för de e ju så djävla kallt um nättera!"-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
Jag tror det blir pyspunka på kommunisten Lars Ohly.
-
¤¤¤¤¤
-"Jag kan klä av kvinnor med blicken---"-
-"Jag brukar använda händerna."-
ecwho
-
¤¤¤¤¤
-"Jag har aldrig några problem med kvinnor,
-det är deras män jag har problem med."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
-"Jag bjuder alltid på mig själv
när jag går på krogen---"-
-"Och sällskapet?"-
-"Inga problem, -sällskapet stannar hemma."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
-"Hur kan ni utstråla sådan tillförsikt?"-
-"Yrkesskada."-
-"Hursådå?"-
-"Jag är aktiemäklare."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
-"Känner ni aldrig oro?"-
-"Jo,-jämt."-
-"Voffårdedå?"-
-"Jag är urmakare."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
-"Ni är allt en riktig skojare!"-
-"Ja, -jag är clown."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
¤¤¤¤¤
-"Nu när du skall åka till värmen
då tänker du väl gå på något massageinstitut,
-jag kan rekommendera flera--- "-
-"Behövs inte, -jag har
massageinstitutet med mig"-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
De vilseförda
Vilsna de står
vid ett spår
med ett tåg
som stilla står
de vindar med ögonen
åt öst och åt väst
ja, jag tror
att de vindar
åt det håll som
passar dem bäst
de verkar trötta
på både varm och kallt
ja, jag tror de är
trötta på allt
på vilken energi
som är bäst
så därför jag dem föreslår
där de nu står
att allra bäst om de får
till kampen varsin häst
för den är ju miljöbäst,
och bara på havre går.
-
September in rain X,II
¤¤¤¤¤
-"Mamma, -varför har pappa en vit
och en svart sula i sina skor?"-
-"Han bär på sanningen säger han-"-
-"Sanningen?"-
-"Ja, sanningen, mitt emellan
vitt och svart."-
ecwho
¤¤¤¤¤
September in rain X,I
¤¤¤¤¤
En röst på Maria W etterstam är en röst på Mona Sahlin.
ecwho
¤¤¤¤¤
September in rain X
¤¤¤¤¤
-"När jag möter en röd bil passar jag mig väldigt noga-"-
-"Voffår de då?"-
-"Jo, för antingen sitter det en socialdomokrat eller en
dåre bakom ratten:"-
ecwho
¤¤¤¤¤
September in rain IX
¤¤¤¤¤
-"Manmma, -varför går pappa omkring i damtrosor?"-
-"Det är för att han är en transvestit."-
-"Men mamma, -vad är en transvestit?"-
-Jag vet inte, -du får fråga pappa, -hon är i köket.-
ecwho
¤¤¤¤¤
September in rain V,I
¤¤¤¤¤
-Domaren:"Varför stal ni ett par damtrosor?"-
-Den åtalade:"Jag såg inte till några kalsonger i närheten."-
ecwho
¤¤¤¤¤
-
I stället för långvård
-en hemsituation
Vattendroppen slår i
fönsterblecket med
en hastighet av
c:a 10 m/sek
jordaccelerationen
uttreycket i lite
enklare form än
9.81m/sek^2 som varje
kropp oavsett massa
utsätts för vid fritt
fall -även människan
utomhus, fallskärmshoppare
-eller inohus omkullramlare
jag vaknar av det rytmiska
ismällandet och börjar
tänka i nattens ensamhet
hör kryckorna skramla iväg
över golvet och det tunga
sanslösa i parkettens
blankhårda bonvaxet,
-hur länge till?
-en tidsfråga säger
saklige läkaren- eller
rättare sagt hur länge
till höften skall få
tillåtas plåga henne,
ett års vänta på operation
har inte förtagit
livsviljan, -ännu,
vem vet när smärtan blir
outhärdlig och de
ohyggliga ljuden av ben
mot ben utan broskets
välsignelser tillåts
terrorisera en ännu
okuvad människa-
-men det är ju bara mina
funderingar om sjukvården
i Sverige i nattens mörker
fyllt av regndropparnas smatter
mot fönsterblecket
och skelettets knakande hos
henne bredvid mig när hon
mödosamt vänder sig i sängen
-hur länge till innan
kryckorna skramlar iväg
och hon själv faller i
golvet med hastigheten
9.81m/sek^2-,
-var det inte fyra veckor
endast det skulle ta för en
höftledsoperation i
vårt vårdande Sverige?
-nu närmar det sig ett år
med knakande skelett trots
det försiktiga balanserandet
med hjälp av kryckorna,
-allt annat är av ointresse.
-
Hur är det egentligen, i dagens debatt verkar 'allt' skyllas på växthuseffekten? Kommer vulkanerna för billigt undan? Och ingår inte förändringar av temperaturer i ett mycket större sammanhang? En nyligen avslutad polarexpedition kom fram till att medelhavsklimat rått för (tror jag) ca 55 miljoner år sedan, genom att man lyckats ta fram borrprov från aldrig tidigare nådda djup.
-
Enligt morgonnyheterna i TV 4 idag har vulkanen Etna på Sicilien aktiverat sig, och det fick mig att minnas en artikel i AB (från 1999/R Aschberg) ang vulkaners miljöpåverkan. Tyckte den var intressant, eftersom den handlar om vår omdebatterade miljö:
-"Enorma mängder heta giftgaser strömmade flera kilometer upp i atmosfären den 23 juli i år, när White Island-vulkanen i Nya Zeeland fick ett utbrott. Nu väntas ett ännu kraftigare utbrott, och myndigheterna varnar turister på väg till den obebodda vulkanön vid Plentybukten.
Har ett nyhetstelegram om en rykande krater på andra sidan jordklotet med oss sommarfirande svenskar att göra?
Ja. Mer än ni tror.
För om man vrider och vänder på saken så förvandlar White Island-vulkanen, och världens alla andra aktiva vulkaner, hela den så kallade mijöpolitiken till flugskit och misstänkt bluff.
Gissningsvis bryr sig miljöpartister, centerfolk och professionella miljövänner av olika slag inte nämnvärt om White Island, om de ens hört talas om utbrottet. Men de borde. Om de hade någon heder i kroppen. Och om de kunde stava till ordet perspektiv.
Låt oss ta en vulkan närmare Sverige som exempel: Etna på Sicilien. 3 350 meter hög. Har haft cirka 20 utbrott per århundrade i 600 000 år eller så.
Denna vulkan är förmodligen Europas största förorenare. Den släpper oavbrutet ut ohyggliga mängder gift och elände från jordens inre. Jag har hämtat fakta ur docent Sven Laufelds artikel i Svensk Sjöfartstidning nr 23-24 1999.
Även när det inte pågår några utbrott så gasar Etna varje år genom toppkratern och genom mängder av hål och sprickor på sluttningarna lugnt och stilla ut:
-13 miljoner ton koldioxid
-1,5 miljoner ton svaveldioxid
-100 000 ton svavelväte
-110 000 ton klorväte
-5 500 ton fluorväte
-Och en hel del annat som inte får säljas i färgaffärerna.
Sveriges samtliga föroreningskällor; motorfordon, fatyg, värmepannor och kolkraftverk producerar 550 ton svaveldioxid per dygn. Etna släpper dagligen i ensamt majestät ut närmare 4 000 ton av samma gas.
Enligt Laufeld gasade vulkanen Pinatubo under ett mycket stort utbrott 1991 ut 20 000 000 ton svaveldioxid på två dygn.
Vulkangaserna består mestadels av vattenånga, som en gång skapade haven. (Jo, det är självklart att världshaven kommer inifrån jorden. De regnade ju inte ned från yttre rymden.)
Men de giftiga gaserna som följer med vattenångan blir till syraaerosoler och påverkar jordens klimat. Klorvätet förvandlas till saltsyra, fluorvätet blir fluorvätesyra, med vilket man kan etsa glas. Och så vidare.
Vad säger miljöpartiet? Hur kan svenska myndigheter bidra till att vulkanerna tätas? Och hur kommer det sig att människan överlevt oräkneliga utbrott från alla vulkaner?
Geologen Laufeld, som själv bott två år på vulkanen Tangbukan Prahu på Java, menar att naturen har ett otal inbyggda biologiska buffertmekanismer som träder i kraft när hon själv råkar i galopp.
Artikeln var så intressant att jag ringde upp Laufeld. Han sa:
- Den viktigaste miljöinsatsen idag vore att se allting i ett längre tidsperspektiv. En del av varningarna för växthuseffekten hör hemma på de teologiska institutionerna. Det började när meteorologerna i USA behövde pengar till superdatorer. Enda sättet att få pengar var att skrämma upp människor med växthuseffekten.
Östersjön då, och Aralsjön?
- Aralsjön var minst lika uttorkad på medeltiden, långt innan de vände floderna. Det hade med nederbörd att göra, allting är rytmiskt. Och Sverige släpper inte ut mer föroreningar i Östersjön i dag än vi gjorde på stenåldern. Vi borde ha hjälpt de andra länderna runt omkring med utsläppen för länge sedan. Men se det i ett längre perspektiv... Östersjön är det största innanhavet. Det har varit salt, det har varit sött, det har varit land. Nu håller det på att bli land igen. Och så får de inte muddra i hamnarna i Kalmar och Helsingborg och på andra ställen utan en massa krångel, för att de inte får släppa muddermassorna på djupt vatten.
Laufeld och jag hade mycket att prata om. Allt får inte plats här. Men visst är det vidunderligt att de politiker som drivit fram koldioxidskatt och miljöavgifter och byggt partier runt de så kallade miljöfrågorna, partier som i dag är med och avgör Sveriges framtid, aldrig nämnt ett ord om vulkaner?
Jag ger mig fan på att en del miljövänner - utom möjligen Gudryn Schyman - kan tillåta sig att njuta av ett gott vin från Etnas sluttningar. Men de vill förstås inte såga av grenen de sitter på och medge att naturen sin egen värsta fiende, och att det är vulkaner, inte människor, som är vår tids största miljöbovar."-
ref. http://www.aftonbladet.se/nyheter/9907/24/aschberg.html
-
Sverige får anses höra till de stora invandringsländerna i den västliga världen. Sverige konkurrerar med Frankrike om fjärde platsen efter Australien, Schweiz och Kanada. Det finns skäl att studera de ekonomiska konsekvenserna.
Flyktinginvandringen har blivit en förtäckt arbetskraftsinvandring. Högst tio procent av alla som fått stanna har haft asylskäl och är således flyktingar. Människosmugglare har varit ledande i att missbruka flyktingkonventionen. Därför har man i Norge och Finland nästan upphört att bevilja asyl.
Även i Sverige har politikerna haft chansen att göra människosmugglarna arbetslösa, men de har inte tagit den.
Invandrarbefolkningen i arbetsför ålder ökade under 1990-talet med 350 000 personer netto efter utvandring. Sedan uppgången i konjunkturen 1997/98 har sysselsättningen ökat med 270 000 fram till maj 2002. Arbetsmarknaden har tillförts fler arbetskrafter genom invandring än det finns nya jobb.
Riksdagen har beslutat att välfärden ska vara solidariskt finansierad. Vid beräkning av invandringens kostnader har denna princip fått styra vad som ska ingå i en långsiktig kalkyl. Invandrarna deltar i finansieringen utan att deras skatteinbetalningar är öronmärkta.
Sverige beviljar nästan uteslutande permanenta uppehållstillstånd med omedelbar tillgång till den svenska välfärden. Ingen karenstid som i många andra länder.
För att riksdagen ska kunna föra en saklig debatt om prioriteringar måste även kalkylen över invandringen vara fullständig och inte ges en partiell karaktär med utelämnande av vissa kostnader, som är det vanliga i Sverige och USA.
Invandringens kostnader uppgick enligt mina beräkningar 1999 till 267 miljarder kronor. Kostnaderna fördelas så här:
1. Centrala samhällsfunktioner, 32 mdr
2. Offentlig konsumtion, 123 mdr
3. Transfereringar, 84 mdr
4. Inkomstförluster, 28 mdr
Underlaget är i huvudsak boksluten från kommuner och staten. Centrala samhällsfunktioner omfattar kostnader för rikets centrala ledning och nettoräntan på statsskulden. Exempel på offentlig konsumtion är skola, sjukvård och rättsväsende. Transfereringar till hushåll är t ex a-kassa, sjukpenning och pensioner, men även vissa subventioner till statliga och privata organisationer. Inkomstförlusterna avser bortfall av inkomster i den offentliga sektorn på grund av att många arbetsföra invandrare ej deltar i produktionen.
Kostnaden för invandringen uppgår till ungefär en fjärdedel av vad hela den offentliga sektorn kostar. Den är försiktigt beräknad.
1990 uppgick kostnaden för invandringen till 100 mdr. Den starka ökningen under nio år upp till 267 mdr beror bland annat på att vi har en kostsam välfärd, som även invandrarna får del av.
Därtill kommer ökningen av invandringen, den låga sysselsättningsgraden (55 procent år 2000 för utrikes födda, 20-64 år eller 45 procent om man mäter från 16 år, SCB/RAMS) samt ökade sociala kostnader (brottslighet, sjukfrånvaro och förtidspensioner är mycket högre bland utrikes födda än hos svenskar, BRÅ och RFV). Minst 330 000 saknade år 2000 arbete.
Invandringskostnaden ökade årligen med 11 procent under hela 1990-talet. Det är nästan tre gånger så mycket som ökningen för hela den offentliga sektorn, 3,8 procent.
Här framträder en huvudorsak till att välfärden kommit på fallrepet. Den andel av BNP som togs i anspråk för invandringen har nästan fördubblats från 7 till 13,5 procent. Invandringen kostar 18 gånger mer per år än utvecklingsbiståndet, som riksdagen brukar diskutera.
De ökade finansieringskraven har riksdagarna löst genom att höja skattekvoten från 48 till 54 procent, genom nedskärningar i välfärden och i offentliga pensioner samt genom ökad upplåning. Av hela resursökningen till den offentliga sektorn (324 mdr under decenniet) användes 51 procent för att finansiera invandringen. Om kostnadsökningen hade begränsats till 3 procent årligen i stället för 11, skulle skattekvoten ha kunnat behållas på 48 procent.
I tider med brist på arbetskraft har invandrarna haft stor betydelse för näringslivets utveckling, bl a genom deras länderkompetens. Bosnier har bidragit till att främja företagsutvecklingen i småföretagsområdena i Småland.
Om sysselsättningsgraden kunde ökas skulle det betyda åtskilliga nya miljarder i statskassan. I forskning och utbildning har gränsöverskridande utbyten varit en fördel för Sverige. Många invandrare har genom att starta egna företag bidragit till att öka sysselsättningen.
Ändå är det något som fattas för att dynamiska effekter av invandringen ska få större betydelse.
En indikation är att 74 procent av hela invandrarbefolkningen får sin service och utkomst genom skattefinansiering. Invandrarna betalade knappt 11 procent (117 mdr 1999) i skatter trots en befolkningsandel på drygt 20 procent.
Det beror bl a på att deras bidrag till BNP per invandrare inte utgör mer än 57 procent av genomsnittet för hela befolkningen. Sverige har brist på arbete och på grund av en för stor invandring överskott på arbetskraft.
Därför bör Sverige besluta om undantag från fri rörlighet av arbetskraft från tio östländer. Det är i invandringspolitiken och ej
i integrationspolitiken som problemlösningarna bör sökas. En orsak till att Sverige ligger på 17:e plats i välfärdsligan är just den omåttligt generösa invandringspolitiken.
Lars Jansson
universitetslektor i företagsekonomi
(Utkom i juni i år med boken "Mångkultur eller välfärd"?)
[polldaddy rating="2941339"]
2011/05/29 av ecwho | Redigera
Schopenhauer Världsförbättrare
-”Jag håller på och läser en bok—”-
-”Ingen idé och läsa böcker!”-
-”Man kan lära sig en del—”-
-”Behövs inte!”-
-”Jaså, -hurså?”-
-”Jag klarar mig med börsrapporterna!”-
-”Låter lite torftigt—”-
-”Ingen risk om man läser rätt!”-
-”Och det gör du?”-
-”För det mesta!”-
-”Har det gjort några avtryck?”-
-”Affärshemligheter, no comments!”-
-”Lever du på egen fot eller med hjälp av räntefoten?”-
-”Med hjälp av båda!”-
-”Aha, -du är ett sådant där valutasvin!”-
-”Inga tillvitelser om jag får be!”-
-”Men korrektioner kanske?”-
-”I så fall efter de klargöranden som skett!”-
-”Du menar efter korrektionerna?”-
-”Ja och efter elektionerna, -hahahaha—”-
-”Nu låter du som en japan!”-
-”Bala näl de blänns, -hahaha-”-
-”Och det gjorde det visst alldeles nyss?”-
-”Hysch, pysch!”-
-”Men visst har du det bra?”-
-”Det beror på hur man läknar!”-
-”Hurdå?”-
-”På oljan och på Blent?”-
-”Blend?”-
-”Nej Blent sa´ ja!-
-”Ja, du har ju så det läcker, -men alla andra?”-
-”Du menar lästen?”-
-”Ja, alla vi andra som här vandra!”-
-”De får skylla sig själva!”-
-”Men alla föds ju inte med en guldsked i munnen!”-
-”Nej, däl e´de´ anol som läknas!”-
-”Och det hal dudå?”-
-”Vi käle blol!”-
-”Men tänk om dom ändlal på det?”-
-”Huldådå?”-
-”Genom omlöstning!”-
-”De gål inte!”-
-”Våffor?”-
-”Så´na löstsedlal finns inte!”-
-”Jag tänker på den där boken jag håller på och läser—”-
-”Jaha?”-
-”Tillvaron och kompassen—”-
-”Hul skall man tolka det?”-
-”Det behövs en säker kompass i tillvaron!”-
-”Huldådå?”-
-”Om man vill undvika missvisning!”-
-”Ahahahaha, -du vala listig du!”-
-”Inte alls bara uppriktigt bekymrads!”-
-”Över vad?”-
-”Kompassen!”-
-”Huldå?”-
-”Om den visar fel?”-
-”Föl mej?”-
-”Nja, -till exempel att du läknal fel!”-
-”De gål inte!”-
-”Njodå!”-
-”Huldå?”-
-”Du lever för ombonat och vet inte om annat!”-
-”Ja, vi hal allt!”-
-”Du borde läsa den där boken!”-
-”Det finns miljaldälel som aldlig läst en bok!”-
-”Dom e´de´synd om!”-
-”Valföl?”-
-”Kompassen pekar fel!”-
-”Ja, men hul skall man få den att peka lätt?”-
-”Läs boken och råden i den!”-
-”Hal inte den tiden!”-
-”Men lyssna då: ”En säker kompass på resan genom livet
–får man om man lär sig betrakta tillvaron som en sorts
–straffanstalt eller fångkoloni!” (Schopenhauer)-
-”Inte föl oss, vi level bla, väldigt bla!”-
-”Jo, det vet vi, -men det är därför ni aldrig
–kan förstå alla oss andra!”-
-”Två väldal?”-
-”Ja, men bara ett klot!”-
-”Man kan inte göla ett klot till!”-
-”Nej, -men man kan göra en bättre värld”-
–sade och gick till en ny kopp kaffe…
59.444113 18.073397
Postat i Uncategorized | Taggad Världsförbättrare | Lämna en kommentar »
